robustkanin

Forst och framst tar jag igen att jag uttalade mig lite val skrytsamt, med versaler och allt, att jag madde bra. Att jag hela tiden skrot om hur bra jag var i magen osv. Jag har sotat for det, och lite dar till. Jag har fatt mitt straff. tack.

Iallafall. nu mar jag bra (gemener).

Nu har vi i klassen splittrats och jag och en modig skara vagade oss pa att byta hostel till den billiga varianten. Nu har vi bara vatten fem timmar om dagen och det stinker urin overallt, men vad gor det nar man tjanar femtio riksdaler per natt?

Igar var en valdigt givande och handelserik dag. Vi borjade med dans och trumworkshop tillsammans med nagra klasskompisars lokala vanner. Efter att ha slagit sonder handerna och svettats ur all vatska fran kroppen begav vi oss vidare till Kibera, mer kant som "slummen". I Kibera haller organisationen Wayo Wayo till, ett projekt dar man arbetar for och med det mesta. Vi hade blivit inbjudna till en barngrupps dansshow och jag maste saga att det ar det absolut basta jag har sett. Varldens sotaste och mest begavade barn. Helt fantastiskt. Jag alskar verkligen kulturen har, och Kenya, iallafall vad jag sett hittills.

Imorgon ska vi till ett barnfangelse. Far se hur det kanns da.

Wiwi wewe. Nu ska jag ata, igen. Puss och kram.

BILDER KOMMER. JAG LOVART!