robustkanin

Efter en manad pa resande fot, suktande efter stranden och varmen skulle jag just nu, med facit i hand, helst vilja vara tillbaka i Peking, med min snogubbe fargade hud. Absolut inget fel pa strand och varme, tvartom, det ar helt fantastiskt. MEN, Jag har den VARSTA solbrannan nagonsin. Jag angrar min desperata tanke att sa snabbt som mojligt vilja bli brun, och darfor bara smorja in mig med solskyddsfaktor 16. Nu sitter jag har, rod som det rodaste i varlden (kan ej beskriva rodheten med ord) fryser och har solfrossa. Snart borjar jag nog halucinera med. Jag gladjer mig att jag inte ar ensam. det finns faktiskt folk som har det varre. Ola t ex. Han har inte bajsat pa fyra dagar och sitter desperat och tuggar i sig ett helt tuggummipaket i hopp om att det ska vara laxerande effekt. Ni kan ju alltid kanna lite skadegladje. I birst pa annat.

Imorgon ska vi forhoppningsvis hyra mopeder. Och forhoppningsvisa inte do.


Jag har forresten bokat om min biljett. Kommer istallet hem i augusti. Kanns bast sa.