robustkanin

Det finns inget jag älskar mer än att gå upp klockan 04.00, bege mig till stationen (i örebro) sätta mig på tåget 05.00 som under två timmar ska ta mig till stockholm, men på grund av någon skit på banan istället tar hundra timmar!!! Jag älskar att åka tåg ungefär 14 timmar på en dag, hoppas jag får göra det varje dag. Hoppas jag kan göra det imorgon, och i övermorgon och i överövermorgon igen :)

Ivarjefullafall. Jag träffade Sebbe i Örebro och det var väldigt köuwl.

Idag har jag krossat Frida på snöbollskrig, sten-sax-påse samt hålla fast en penna mellan näsa och mun längst tid-tävlingen. Jag tror att jag besitter några magiska krafter för tillfället. Jag känner mig faktiskt rätt snygg med!

Imorgon ska jag fixa nytt pass och det suger ÄRSLE för att det kostar pengar och på söndag åker vi på mänskilgarättigheter dagarna i Örebro. Orka det! Annars mår jag bra. Dä vet ni !

Obs. Låttext som rubrik. Förlåt Agnes !

Idag är ingen vanlig dag, för det är lillys födelsedag. hurrahurrahurra !

Som vanligt när någon fyller år är jag såklart inte hemma, och tråkigt är väl det. Idag fyller världens bästa, ja till och med den snyggaste (hon är fan snyggare än mig nu) lillasyster 17år (jag fruktar för den dag hon fyler 18. Jag älskar dej oändligt, mest i helva världen/universum. Hoppas du får världens bästa dag, att du inte super dej full, mest för mammas och pappas skull, att du får all mat du vill ha, all tårta du kan äta och att alla sjunger för dig.

                                         

Men ibland önskar jag att du var såhär liten igen <3

       





                                                                





                                             
                                                      

Jag sätter mig upp, bryter ihop igen, måste ligga ner, kippar efter andan, får kramp i magen. det går verkligen inte att slutta skratta. det här är de roligaste bilderna som finns. NÅGONSIN ALLA KATEGORIER !

Nu är resan till Kenya bokad. 11 januari flyger Afrikalinjens heltid+deltids kurs till Nairobi. Jag och min kära Frigus har börjat spåna på projekt och som det ser ut nu så är våran plan såklart alldeles för avancerad för till och med den största projektveteran. Vi ska göra en film om barns rättigheter (som ska bli så bra att svt kommer att visa den morgon,middag,kväll... självklart ska vi få betalt för den också), där tanken är att vi ska åka runt och besöka barn i olika situationer. Gatubarn, barnsoldater, barn på barnhem mm mm. Just nu känns resan oändligt långt bort, men tiden här uppe går extremt fort och snart har vi bara fem veckor kvar av höstterminen. Sjukt. Sorgligt.
men fett. jag längtar så jag sprängs. sönder.

                                         

is a happy place to be

Äntligen har min kära klass kommit tillbaka och jag har flyttat hem ifrån farmor, där jag under nästan en vecka har blivit oerhört omhändertagen och kanske nästan lite bortskämd. Behövligt, som den EXTREMfattiga student jag är. Jag och farmor Siri har löst korsord, kollat på dobidoo, druckit te, plockat potatis i landet, varit på second hand, träffat farmor Siris polare Rut, ätit panGkakor och pratat oerhört mycket... och högt (farmor Siri har dålig hörsel.) När jag kom hem till internatet och träffade alla igen kändes allt så väldigt, väldigt bra och jag insåg hur bra jag faktiskt trivs här. Igår hade vi idolkväll, idag har vi spelat fotboll och ikväll har jag varit inne hos Stephanie (min enda vän utanför klassen) och haft syjunta (virkafton). Imorgon ska jag städa och tvätta, och sedan på kvällen är det bio på skolan. Solen skiner och det är varmt ute, och jag har nästan helt glömt bort varför jag var så arg för två veckor sedan. 

Inte alls mycket speciellt, egentligen. Men sådär alldeles lagom.

Alla som har gått och väntat på en uppdatering bör undvika att läsa nu, det bör även alla som är glada och mår bra göra. Jag vill inte deppa ner er med min bitterhet, men för min egen skull måste jag få skrive nert. För första gången sedan jag kom hit så känns det inte bra, det känns ganska förjävligt. Jag vet för tillfället inte om jag är ledsen, bitter eller arg. Jag tror att jag är en blandning. Den största anledningen till den här extrema känsloexplossion ligger på mitt skrivbord, ett papper med massa jävla text på. Ett jävla helvetes brev från det där skämtlandet i väst med en restskatt på närmare 8000 sv kr. 8000kr som jag egentligen hade tänkt lägga på min kommande Afrikaresa men som nu istället är på väg till den där jävla skatteetaten i Bergen, där alla kärringar som jobbar är fula, tråkiga och extremt sura. Luktar illa gör de säkert också. Just nu vet jag varken ut eller in, och jag vet inte heller om jag kommer att ha råd att ta mig iväg i Januari, vilket gör mig fruktansvärt deprimerad. Inte nog med det så kommer en av mina närmsta i klassen att flytta inom kort och börja läsa kursen på distans istället, och så spöregnar det ute. Det regnar så jävla mycket att det snart kommer att bli översvämning. På onsdag åker ungefär hela min klass iväg till Göteborg för att gå på bokmässan. Jag blir alltså lämnad helt själv. Hoppas jag drunknar. Gör jag inte det går jag nog i ide. Allra helst vill jag inget hellre än att åka hem, lägga mig i fosterställning som en jävla barnunge och gråta sönder, alternativt åka hem till världens bästa och snyggaste Agnes, sitta hos henne och vara bitter, hata alla och livet.

Inte blir det väl bättre på söndag när alliansen förmodligen vinner valet.

Imorgon ska vi iallafall ut och festa. Äntligen. Då ska jag varken vara ledsen, bitter eller arg. Bara väldigt glad... och full!

                                 

                                                             Glöm mig inte är ni snälla.

Alla som vill se Johanna *Zandy* Sandborg sjunga en fånig sång naken på nyårsafton borde infinna sig i Sanlund-Sandborgs lägenhet fredagen den 31december klockan 23.55. Jag lovar er, bättre slut på året kan man inte få!    
                                          


                                                  

PS. Dator och internet har äntligen börjat fungera på Torsta-internatet och inom kort kommer en mastodont uppdatering. Tills dess får ni njuta av denna fantastiska brutta.

Äntligen har jag internet, och äntligen kan jag ge er alla en liten uppdatering som jag vet att ni så gärna (jättehjärna) vill ha. Imorgon har en hel skolvecka passerat och jag har nu fått lite mer uppfattning om min lite galet flummiga linje. Jag tror att den helt enkelt går ut på att göra afrikaner av oss alla. Igår hade vi en timma afrikanskdans och en timma djembe (afrikansk trumma) lektion, idag har vi läst swahili och afrikakunskap. På måndag ska vi ut på en tre dagars vandringsutflykt i de jämtländska fjällen. Det kommer nog blej köuhl (jag saknar östgötskan och de skrattar åt mig här:'( ) Så ska jag förresten börja läsa spanska också.

Allt känns väldigt bra. Klass, skola, boende, lektioner och Östersund. Om man bortser från kylan samt den hemska koskit lukten som sprider sig in våra små studentrum så finns det absolut ingenting att klaga på.

I helgen blire båtfest. Med Ola. Han kan vara världens roligaste människa. Och tro fan att han lämnar mig på söndag. Jävla sate.




Men annars alltså. Inga bekymmer.

Hej. Hallå. Och tja. Tjena. hej då!

PS. vill ha POSTPOSTPOST

Lin mattsson
Birka folkhögskola
birkavägen 25
836 95 ÅS

Sitter helt ensam i Olas lägenhet och gör egentligen ingenting. Ola har begett sig upp till Umeå för att släppa av möbler och jag borde egentligen dra mig mot Ås, mot Birka Folkhögskola, för att hämta min nyckel till min nya lägenhet, så jag kan flytta in i mitt kommande liv. Men jag drar mig. Istället fortsätter jag att kolla på Laguna Beach Summer Marathon.

Nejokejnuåkerjag. hejdå!